Wellness modellen | The Wellness model

Begreppet välbefinnande som wellness

Begreppet wellness inbegriper ett flerdimensionellt tillstånd att se på och förstå vad hälsa är. Det tar sig uttryck i en av känsla av välbefinnande och upplevd livskvalitet medan exempelvis det biomedicinska begreppet utgår från något negativt, dvs sjukdom där kroppen är sjuk utifrån isolerade delar. Wellness återspeglar istället något positivt omfattande individens alla delar i en helhet, dvs ett holistiskt synsätt utifrån ett mer subjektivt och känslomässigt tillstånd. M a o omfattar wellness något mer än bara frånvaron av negativa faktorer (t.ex. en (sår)skada), utan också förekomsten av positiva kvaliteter (t.ex. lycka).

Genom att föra samman begreppen wellness och salutogenes inklusive en känsla av sammanhang (KASAM) finns möjlighet att konkretisera hur individen förstår, hanterar och ser meningen med livet. Detta helhetsperspektiv skapar en medvetenhet hos individen om hans/hennes livsuppfattning. Livsuppfattningen inbegriper en samspelande miljö runt individen bestående av bl a familj, arbete, fritid, vilken påverkar individens wellness på gott och ont. Detta samspel skapar en komplex uppsättning av egenskaper i/hos individen såsom attityder, erfarenheter, kunskaper, motiv, värderingar, som gör det möjligt eller inte, att se meningen med livet vilket påverkar wellness.

Detta samspel är en process, där individen skapar en rollidentitet av något slag, som möts med beteenden och uttryck från familj, släkt, vänner och arbetskamrater. Ett sådant möte påverkar livsuppfattningen och styr vilka behov individen har, vilka krav dessa orsakar, och vilka resurser individen mobiliserar eller får stöd av från andra, till att behålla eller återställa wellness. Detta skapar eller predicerar en motivation till wellness.

Genom individens förmåga till och känsla för förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet att ta itu med utmaningen mot wellness, som t ex att börja att träna med dess för-och nackdelar med att göra detta, erfars förhoppningsvis en kropp som fungerar, ger positiva utbyten med andra individer, ger bättre sömn, ger mer stresstålighet, etc, varför det är värt denna investering.

Motivationen är en individs drivkraft för att uppnå sina mål av wellness, dvs att minimera att må dåligt och istället maximera till att må bra. Motivationen är villkorad av individens behov liksom inre motiv som måste vara i balans och harmoni. När behov och inre motiv är uppfyllda, erfars en livsuppfattning om att ha kontroll och känna mening med livet. Ingen individ kan ensam hantera vägen till wellness, utan familj, medarbetare, chefer och vänner är resurser, dvs det sociala stödsystemet underlättar men kan också hämma att nå en god livsuppfattning och wellness.

Europeiska exempel på hur arbets- och familjeliv påverkar individens wellness – positivt eller negativt – på grundval av arbetskrav, personliga resurser och stöd från chefer och medarbetare liksom familj och vänner, är inte väldokumenterade i dag, men de få existerande påvisar att upplevd stress i såväl familje- som arbetsrollen är ett stort hot för en god livsuppfattning och påföljande wellness.

The Wellness Model

The concept of wellness is a multidimensional state of being, describing the existence of health in an individual as exemplified by sense of wellbeing and quality of life [1,2].

The previous definition of health held the perspective that health was concerned with illness and the body was considered in negative terms of isolated parts, for example; a biomedical condition, while the wellness concept reflects the positive terms of all parts of the individual, i.e. a holistic attitude also including a more subjective and emotional condition [3].

Wellness is understood as more than just the absence of negative elements (e.g. illness and disease), but also the presence of positive elements (e.g. physical health and happiness). So by linking the concepts of wellness and salutogenesis including a sense of coherence (SOC) [4,5], together it is possible to concretize the individual’s experience to understand, manage and see the meaning of life. Such a holistic perspective raises the awareness of an individual’s ethos comprising the interaction with the whole environment intertwining with family, work, society and spare time. This may affect the individual’s wellness for good or bad.

The interaction creates a complex set of symbols in the individual, i.e. motives, attitudes, values, knowledge, experience, which enable or not enable a relevant context or meaning of life [6,7].

Interaction is also a process in which the individual exists, is amenable and involves and creates a role identity, such as; responds to behavior and expressions from society mainly family members, relatives, friends, and work colleagues. The meaning or influence on wellness of such an encounter is dependent on what needs the individual has and on what demands these cause and what resources the individual mobilizes or gets support from others [4,8] in maintaining or restoring wellness.

Together these predict the motivation towards the wellness of the individual. This may be directed through the SOC’s components; comprehensiveness, manageability and meaningfulness to tackle the task towards wellness, for example commencing to exercise and the pros and cons of doing this, hopefully having a body that works, obtaining positive interactions with other people, sleeping better, becoming more stress resistant, and why it is worth an investment. Motivation is an individual’s driving force to achieve their goal of wellness in order to minimize feeling bad and to maximize feeling good [9].

The motivation is conditional on the individual’s needs or inner motives which have to be in balance and harmony [10].

When these inner motives are met, the individual’s experience is to have control over and feel satisfaction in life, with the individual’s ethos doing well. No individual can handle the task towards wellness alone, so family, co-workers, managers and friends are resources, often become the social support system [8] facilitating, but also, at times hampering the individual’s SOC. European examples how the work and family life affect the individual’s wellness – positively or negatively – on the basis of job demands, personal resources and support from co-workers, managers and family are fairly established today, but these few ones show role stress at work and family as a major threat towards health and wellness [11-17].

 

References

  1. Corbin CB, Pangrazi RP. Toward a uniform definition of wellness. Res Dig 2001;3:1-8.
  2. Saylor C. The circle of health: A health definition model. J Holist Nurs 2004;22:97-115.
  3. Miller G, Foster LT. Critical synthesis of wellness literature. Victoria: University of Victoria, Faculty of Human and Social Development, 2010.
  4. Antonovsky A. Health, stress and coping. San Francisco: Jossey-Bass Publ, 1979.
  5. Antonovsky A. Unraveling of health – How people manage stress and stay well. San Francisco: Jossey-Bass Publ, 1987.
  6. LaRossa R, Reitzes DC. Symbolic interactionism and family studies. In Boss PG, Doherty WJ, LaRossa R, Schumm WR, Steinmetz SK (Eds). Sourcebook of family theories and methods: A contextual approach. New York: Plenum, 1993, pp 135-63.
  7. Verdonk P, de Rijk A, Klinge I, de Vries A. Sickness absence as an interactive process: gendered experiences of young, highly educated women with mental health problems. Pat Educ Couns 2008;73:300-6.
  8. House JS. Work stress and social support. Reading, Mass: Addison-Wesley, 1981.
  9. Ryan RM, Deci EL. Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. Am Psych 2000; 55: 68–78.
  10. Reiss S. Who am I? The 16 basic desires that motivate our actions and define our personalities. New York: The Berkeley Publ Group, 2000.
  11. Niedhammer I, Chastang JF, Sultan-Taieb H, et al. Psychosocial work factors and sickness in 31 countries in Europe. Eur J Public Health 2013;23(4):22-9.
  12. Niedhammer I, Sultan-Taieb H, Chastang JF, et al A. Exposure to psychosocial work factors in European countries. Occ Med (Lond) 2012;62(3):196-202.
  13. Sperlich S, Arnhold-Kerri S, Geyer S. What accounts for depressive symptoms among mothers? The impact of socioeconomic status, family structure and psychosocial stress. Int J Public Health 2011;56:385-96.
  14. Sultan-Taieb H, Lejeune C, Drummond A, Niedhammer I. Fractions of cardiovascular diseases, mental disorders, and musculoskeletal disorders attribute to job strain. Int Arch Occup Environ Health 2011;84(8):911-25.
  15. Repetti RL, Wang S, Saxbe DE. Adult health in the context of every family life. Ann Behav Med 2011;42(3)285-93.
  16. Dziak E, Janzen BL, Muhajarine N. Inequalities in the psychological wellbeing of employed, single and partnered mothers: the role of psychosocial work quality and work-family conflict. J Equity Health 2010;9:6.
  17. Nordlund S, Reuterwall C, Höög J, et al. Burnout, working conditions and gender – results from the northern Sweden MONICA Study. BMC Public Health 2010;10:326.
Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s